-MAMMA!!! VAKNA!! VI HAR FÖRSOVIT OSS!!!
Jag vaknar med ett ryck! Hör gråten i halsen och hennes panik... Var är jag, vilken dag är det?
-Nu kommer vi ju MISSA bussen...
Gråten kommer.. Riktigt förtvivlad, djup gråt...
Hjärnan går på högvarv..Bussen!!?? Vad pratar hon om?? Trodde jag skulle vara ledig och ta det lugnt idag...
-Vi...ska.. ju...åka... till..Liseberg...ju...
- Nä men lilla gumman.. Vi var ju där för några veckor sedan..
- MEN jag drömde att vi skulle dit och JAG VILL dit igen!! Men nu kommer vi ju MISSA bussen..!!
Börjar vakna till och förstår lite smått vad som händer här. Lägger armen om min lilla tös och försöker trösta så gott det går..

Det finns SÅ många sätt att bli väckt på och det här är ett av de värsta...Höra att man försovit sig.. Hjärtat hoppar nästan ur kroppen, de mest förvirrade tankarna snurrar igång i den fortfarande slumrande hjärnan. Adrenadelinet pumpar runt i kroppen... När den värsta chocken lagt sig och man förstår att det är falskt alarm, blir man nästan lite besviken.. Nästan som om man vill att man skulle ha försovit sig.. Iallafall lite.. Lite lagom...