Kom inte å säg att det inte är skillnad på tjejer å killar...
Har sju (!!!!) tjejer, mellan 11 och 12 år här, som förbereder sig till diskot som börjar kl 21.. Värsta livet, fnitter och stress.. Det ska sminkas, plattas/lockas hår, bytas kläder.. bytas kläder ... bytas kläder.. "hur ser det hääär uuuut?"... "Guud sååå snyygg du blir!!".. "näää.. DU är snygg!!" .. "nä DU äääär!!"..
Och så har jag Eric här oxå, som ska på samma disco, samma tid, kav lugn "säg till kvart i nio så jag hinner fixa håret å byta om" "men hinner du då?" "Mamma.. Jag behöver varken sminka mig lr platta håret... OCH jag vet precis vad jag ska ha på mig!!" Varpå han himlar med ögonen och skakar på huvudet och muttrar något om att det var tur han föddes som man (!) "hade för faan inte stått ut en dag med sånt där... fjant..." Förstår inte riktigt vad han menar med det.. ?? :O)

Allt började ovanligt bra tills Josefin skulle äta sin frukost bestående av yoghurt, flingor och äpplejuice.. Hon sätter en flinga "lite" i halsen.. Inte så farligt men den gjorde ont och satt fast och hon blev givetvis ledsen..
Det som blev det dramatiska i det hela är Eric.. (Som oxå satte en flinga i halsen när han var liten.. Då betydligt värre och det hade kunnat gå riktigt illa den gången..) När han kom in i köket och såg scenen när jag dunkar till Josefin i ryggen och flingan kom upp får han värsta paniken.. Han var helt säker på att lilla syster skulle dö.. :(
Att försöka lugna honom samtidigt som mitt adrenadelin pumpade runt i kroppen i 120 och ha koll på Josefin på samma gång var lite tufft... Kände mig som värsta samordnaren.. Snabbt göra en lägesbedömning, vem behöver mest "vård"? Josefin hade fått bort flingan och var mest ledsen och lite skakad.. Eric, helt hysterisk och chockad.. Sarah fick hjälpa och lugna Josefin och jag tog bort Eric från köket och försökte nå fram till honom..
Samtidigt hålla ett "öra" på hur det gick i köket med Sarah och Josefin.. Kan säga att jag är oerhört imponerad av min Sarah! Hon hanterade det hela på ett mkt bra sätt och hon fick snabbt Josefin lugn..
Eric lugnade sig efter ett par minuter men var riktigt skakis och ville först inte ens titta åt Josefins håll.. Men den kramen han gav henne när han skulle cykla iväg till skolan.. Det var SÅ mycket kärlek i den att jag nästan började tjuta.. Att sedan höra honom säga tyst " jag älskar dig, Josse"....

Livet är skört och man tar det förgivet.. Sådana här stunder får en att vakna till lite och vara tacksam för det man har..

Så var denna sommar över och hösten och vardagen har kommit igång igen. Både vemodigt och skönt på samma gång. Det är alltid liite skönt att få komma tillbaka till rutinerna igen. De behövs. Hur tråkigt det än må vara.. Men samtidigt har sommaren gått för fort och jag har inte hunnit med hälften av de projekt jag skulle gjort.. Kan kanske ha att göra med att jag bara varit ledig en vecka denna sommar... Eller att jag har haft för många projekt på gång...Eller att jag varit tids optimist, som vanligt.. Men det kan ju vara kul att ha lite att se fram emot till nästa sommar och den kommande FYRA veckors semestern som jag faktiskt ska ha då :) För den delen har jag lite att se fram emot redan om ett par dagar.. Vet inte riktigt hur det gick till, men plötsligt hade jag beställt hela serien "VÄNNER" på dvd. Det var ett kampanj erbjudande på CDON.com som jag bara inte kunde motstå.. Så.. Om ett par dagar, dimper en box med 40 (!!!) dvder i, ner i min brevlåda och dessa kommer förgylla min höst och säkert en bra bit in i vinter!! Längtar redan efter att få hoppa i min gula onepice, tända upp i kaminen och få krypa upp under en filt i soffan och få skratta tills tårarna rinner :)

Mina stora barn, lr ja, halvstora kanske jag ska tillägga, har bytt skola (eftersom deras gamla lades ner) och var mycket förväntansfulla alla tre, inför måndagen och den nya terminen. Från att ha gått på en låg och mellanstadie skola skulle de nu börja på en skola för mellan och högstadiet.. Plötsligt blev de STORA..  Sarah, den äldsta av de tre, såg fram emot att få skåp istället för fack och låda, att få börja läsa tyska, att få en "egen" skoldator och att få en ny fröken. Sofia längtade sig blå efter sina kamrater och Eric, han tyckte det bästa skulle bli den nya skolgården... Att de skulle få börja cykla till skolan istället för att åka skolbuss tyckte de alla tre skulle bli toppen.. Själv kände jag en liten obestämbar oro men när de kom hem och pratade i mun på varandra och var helt lyriska över allt det nya, andades mamman i familjen ut lite.. Kunde inte blivit en bättre start på denna termin.

Själv började jag följa 5:2 metoden igår och drog igång med en "fastedag".. Att äta max 500 Kcal under dagen utan att svälta ihjäl, visade sig vara helt möjligt och när jag botaniserade runt på lite olika sidor efter kalorisnåla recept, skulle jag lätt kunna fylla flera veckor med maträtter som är helt ok. Känns som om jag INTE kommer behöva svälta dessa dagar som ska vara extra kalorisnåla, bara de planeras. Idag är det en "vanlig" dag och jag får åta 1700 Kcal... Och det är ju, om det planeras, hur mycket mat som helst!! Jag VET, jag är fixerad vid mat och ätande... Men iallafall.. Dessa "vanliga" dagar tänker jag också röra mig lite extra på och idag satte jag således ribban och cyklade iväg på en liten tur på ca 2 mil... Jag är jätte stolt över det och även om jag hade spagetti ben(och "skoskav" i rumpan) när jag kom hem igen efter ca 1,5 timme så ser jag fram emot nästa cykeltur som kommer bli minst lika lång. Ska bara fundera på vart den ska gå, vill ju inte cykla samma runda varje gång för då kommer jag bli oerhört uttråkad och motivationen kommer försvinna. Måste fixa ett par riktiga cykelbyxor också, med vaddering i...

BANANFLUGOR.... Bara ordet får en avsky att växa inom mig... Finns det något som är SÅ vidrigt som dessa små ettriga as??? Och HUR fort förökar de sig??!!! Man ser en och hinner tänka "Faan.. Där är ett  sånt där litet äckel..." och swich, så är det 110 stycken till som flyger omkring!!! Och de är ÖVERALLT!! I maten, i vasken, på disktrasan, i kylskåpet... BLÄ!! MEN jag har det tunga artilleriet redo.. HEHE... Min bananflugseliminering består av en liten nice drink på vinäger, rödvin och en skvätt diskmedel. Nu, efter att denna underbara drink stått framme i knappt en timme, ligger ca 30 st (!!) på botten av glaset. De små asen måste vara lite lätt alkohol beroende... Hörde någon säga att de lägger ägg i avloppen också, så förutom drinken, bjuder jag även på ett kokhett vattenbad i alla avlopp.. I min egna och mycket vetenskapliga undersökning tar det ett par gånger av denna procedur, så är de små äcklen borta.. Iallafall för stunden..

Har suttit och sökt jobb idag och kan bara konstatera att det här med att skriva CV är något av det svåraste som finns... Här kommer ett litet exempel på hur det ser ut. Lite "blogg" anpassat men i det stora hela är det så här det ser ut...  Kom gärna med feedback   

Målmedveten kundvårdare som

brinner

för service!!!

Efter att ha arbetat med service, kundvård och försäljning sedan 1988 vet jag, att detta är områden som jag verkligen brinner för, behärskar och tycker är oerhört givande att arbeta med.

Den dagliga kundkontakten är väldigt motiverande och stimulerande eftersom dagarna blir så omväxlande när man arbetar med människor och alla deras olika önskemål.

Att sträva för att alla ska känna sig väl omhändertagna, få tillgång till den absolut bästa servicen och att de känner, att jag är här för deras skull, är det viktigaste för mig, antingen jag möter kunderna i en butik, i telefon eller via mail. Jag vet att jag är mycket service inriktad och att ”mina” kunder får förtroende för mig. 

Nyckelord för mig i min yrkesroll är ambitiös, serviceinriktad, lojal, ansvarsfull, initiativrik, välorganiserad och positiv.

Jag är van att ta mycket ansvar och kan arbeta både ensam och samarbeta i grupp.

Jag tycker om när det är full fart och har lätt för att avgränsa och prioritera även när det är mycket att göra.

Jag vågar ta egna initiativ, lösa problem, är ärlig och rak, har nära till skratt, är kreativ och kan planera och organisera.

Det skulle vara oerhört positivt att få utveckla mig vidare inom service, kundvård och försäljning, i dessa mycket intressanta områden.

Under en kort period drev jag ett företag, Mia’s Matkorg. Då lärde jag mig bland annat att sätta ihop annonser, bygga upp företagets hemsida, ta ansvar för ekonomi och kontakter med myndigheter. Jag arbetade dagligen i Microsoft Office paketet. Att driva eget företag var en spännande och lärorik resa och responsen från kunderna var oerhört motiverande.

Jag vet att jag utifrån min kompetens och erfarenhet kommer bli en viktig resurs för er och jag skulle se det som en stor förmån att få vara en god ambassadör och ert ansikte utåt.

Arbetslivserfarenhet

Butiksbiträde Willy:s Åtvidaberg                                        
            Juli 2010-FF

Mia’s matkorg (Eget företag)                                          
                   Nov. 2010- Maj 2011

Butiksbiträde Hem & Fritid Åtvidaberg                                        
Maj 2010-Juli 2010

Butiksbiträde Preem i Åtvidaberg                                        
          Sept.2003-Apr 2010

Butiksbiträde OKQ8 i Åtvidaberg                                        
            Juni 1994-Dec. 2001

Biblioteksassistent på Gymnasiebiblioteket i Åtvidaberg    Aug. 1994-Juni 1995

Kallskänka/servitris på Café Kaffekoppen i Åtvidaberg        Dec. 1992-Maj 1993

Kassabiträde på Överskottsbolaget i Linköping                        Nov. 1990-Maj 1991

Kassabiträde på Servus Edberga i Åtvidaberg                           Maj 1989-Nov. 1990

Alltiallo på Mäklarringen i Linköping                                         
   Maj 1988-Aug. 1988

Utbildning

Starta Eget utbildning                          Ny företagar skolan                  Sept. 2010

OKQ8:s Aspirantutbildning               OKQ8 Affärsskola                       Juni 1999-Dec. 2000

3-årigt Ekonomisk linje                      S:t Larsskola i Linköping          Aug.1987-Juni 1990

Kurser

Redovisning & kontering                OKQ8 Affärsskola          Nov. 2000

Miljö                                             
           OKQ8 Affärsskola          Okt. 2000

Leda företag                                         OKQ8 Affärsskola          Sep. 2000

Office 97                                                
Utbildningsgruppen     Aug. 2000

Försäljning till företag                     OKQ8 Affärsskola           Maj 2000

Aktiv butik                                            OKQ8 Affärsskola           April 2000

Ekonomi - grunder                            OKQ8 Affärsskola           Mars 2000

Grundläggande marknadsföring  OKQ8 Affärsskola           Nov.1999

Textkurs - grundkurs                        OKQ8 Affärsskola           Nov.1999

Praktisk Arbetsrätt, personal-                                                  
                            

administration & löneredovisning  OKQ8 Affärsskola      Okt. 1999

Praktisk butiksekonomi                       OKQ8 Affärsskola       Sep. 1999

Svinn & säkerhet                                     OKQ8 Affärsskola       Aug. 1999

Butikskunskap                                     
     OKQ8 Affärsskola       Juni 1999

Brandskydd och sjukv.utbildning       Bråvalla                       Okt. 1997

Referenser

Finns och lämnas på begäran.

Språk

Svenska (modersmål)

Engelska (goda kunskaper)

Körkort

B-körkort sedan 1990

Betyg och intyg lämnas vid begäran.

Med detta hoppas jag att ni har blivit nyfikna på mig och jag ser fram emot att höra ifrån er om ett framtida samarbete.

Med vänlig hälsning

Mia

(Vid intresse skicka en kommentar så hör jag av mig )

Märks att hösten är på g...
För bara någon vecka sedan väcktes jag av att det var ljust och av fågelkvitter (nja..lr nått..skator kvittrar inte SÅ vackert men ändå..)
Men nu... Ruggigt och mörkt ute när klockan ringer på morgonen... Och tyst...
Kan man spola tillbaka på ngt vis?? Är inte redo för hösten än!!! Förra höstdepretionen har ju inte hunnit släppa än och nu börjar den nya knacka på dörren... Funderar lite på om det går att hänga upp en skylt på handtaget, typ som på hotell, med texten "Stör ej!!" Och dessutom tillägga "Innehavaren av denna kropp är under fortfarande ockupation av förra årets depp så... FÖRSVINN!!!!!"
Snälla sommaren och värmen.... Kom tillbaka... En liiiiten stund till... Snälla!!!

Som vanligt inför skolstarten är det så mkt som ska fixas.. Kläder, skor, väska och en hel massa nya grejs som pärmar, mappar, pennor, sudd etc... Jag brukar, som så många andra, åka till shopparnas Mecka, Ullared, och köpa rubbet på en gång, men inte i år. I år får det räcka med en snabb tripp till Linköping istället.
Innan vi åkte fick varje barn fundera fram vad just den behövde och prioritera vilket som var mest viktigt, och de fick också veta att jag har MAX 600kr per barn att spendera.. De stora barnen är ju väldigt medvetna om hur det ligger till med ekonomin och det var mkt intressant att höra de två stora tjejerna diskutera sinsemellan för att få ut så mkt som möjligt. De har ju samma storlek i mycket och kan samsas om det mesta. Mycket praktiskt.. Grabben konstaterade att byxor och en ny väska var absolut nödvändigt.. Lilltösen tyckte att de där stämplarna på Lekia som går på reklamen på nikelodion var viktigare än allt annat... De prioriterar helt klart lite olika i olika åldrar om jag säger så.. ;)
Det lustiga med Linköping, och då Tornby i synnerhet, är att det alltid blåser halv storm och att man alltid blir hungrig så fort man kliver ur bilen... Det fick bli en snål fika på Biltema för att stilla det värsta suget på trollen.. Efter att energiförråden fyllts på lite granna gick det riktigt galant att fixa det som fixas skulle och det gick oväntat snabbt och smärtfritt. Det enda som inte gick att frambringa var stämplarna som tydligen inte kommit ut i butik än.. Gjorde inte mig ett dugg MEN, försök att förklara det för en femåring!! Det är fasen inget man gör sådär i en hast och jag måste säga att hon faktiskt hade helt rätt när hon vrålade i (å då menar jag ett vrål..) "VARFÖR VISAR DE DÅ DEM PÅ TEVE!!!???!!!!".. Den blicken hon satte på expediten hade helt klart kunnat förinta hnm på ett kick om det vore möjligt...
Men som sagt, i det stora hela, gick det hela förvånansvärt smärtfritt även om det blev lite dyrare än jag hade räknat med. Men det kändes ändå lite mer okej när barnen konstaterar att de är jätte nöjda med sina nya kläder och saker och dessutom säger "tack mamma"..
Så även om jag nu kommer vara luspank i en vecka så är jag rik, för mina barn har förstånd att visa tacksamhet för det lilla de får och tar inte förgivet, att de kan få ALLT de vill..

Så är då denna dag snart slut. Borde sovit redan, men har så svårt att komma till ro efter en dag som den här..
Så mkt känslor, funderingar och hårda ord.. Anklaganden och orättvisor.. Inte bara från ett håll, jag är lika skyldig jag..
Myntet har två sidor men jag vet om mina svagheter/dumheter.. Den andra sidan är polerad och perfekt..
När det käraste jag har och den närmaste tryggheten blir hotad, kommer paniken sättandes och jag blir en krigare.. Hjärnan slutar tänka logiskt och intar försvars/överlevnadspossition..
Det är inte BARA mitt fel att det blev så här. Det är inte BARA jag som gjort dumt.. Jag har kämpat och jag har försökt laga och reparera.. Men det man inte vill se, det ser man inte... En dag kommer man till en punkt där man känner att man måste göra ett val om man ska överleva eller ej.. Jag gjorde mitt val och kommer få det i ryggen (eller i hjärtat) många gånger till. Men för varje gång det händer, blir jag efterhand lite starkare och mer och mer övertygad över att det val jag gjorde, var det rätta...
Även om dagen har varit psykiskt uttröttande, så har den också medfört flera bra samtal.. Med mina stora vuxna barn och med några av mina närmaste vänner.. (Vad vore jag utan er??!! <3) Men också med myndigheter. Som faktiskt tog sig tid att svara på mina knäppa och lätt förvirrade frågor. Trots att vissa svar inte var till min fördel så är jag ändå imponerad över det lugn de hade och den vilja att förklara, så jag verkligen förstod vad som sades.
Någon gång ligger det här bakom mig och jag kan titta i backspegeln och säga "det här var en resa med många hinder men jag kom fram"... Det är oerhört jobbigt när man kommer på dessa hindren men om man backar lite och tar satts, kommer man oftast över och vidare framåt..

Hjälp!!

Sista "sommarlovssöndagskvällen" är här och om exakt en vecka är det "kvällen innan skolan börjar" för barnen igen...

Vart i hela fridens namn har veckorna tagit vägen?? Det här är ju inget unikt, samma sak varje år, det VET jag ju...Plötsligt är man här igen... Tillbaka till vardagen och till vardags stressen...

(Men visst går veckorna snabbare och snabbare för varje år? Visst är det så, eller är det bara jag...?)

Som vanligt har jag hållit ett förmaningstal till mig själv i mitt huvud. Att i ÅR, den HÄR terminen, SKA det bli ordning och reda och harmoni...

Jag ska minsann INTE behöva leta kläder till barnen fem minuter innan de ska gå iväg till skolan/dagis, utan kläderna ska vara framplockade kvällen innan (iallafall ligga i lådorna som sig bör) och de ska dessutom ha plockats fram med hjälp utav ägarna själva, oavsett om de är 12, 11, 11 eller 5 år så ska de ha hjälpt till...

Väskorna ska vara iordning kvällen innan.

Frukosten ska intas under lugna förhållanden och INGA sura miner runt frukostbordet, utan i ÅR, den HÄR terminen, redan där och då, på morgonen, klockan halv sju, varenda vardags morgon, ska alla barnen (och deras mamma), vara trevliga och rara mot varandra... 

"Har man inget snällt att säga ska man vara tyst", som Stampe i Bambi så förståndigt säger..

(Det blir nog den tuffaste biten om jag ska vara ärlig... Tre barn som är på väg in i puberteten med stormsteg och en ettrig femåring till det... Som knappt kan titta på varandra innan det exploderar, där och då läggs ribban på hur resten av dagen ska vara, klockan halv sju på morgonen... Livet ÄR en utmaning...)

Det ska finnas bättre mellanmål till barnen när de kommer hem och helst ska det vara hembakat..

Rummen ska de "små" liven ha ordning på och sängarna ska vara bäddade innan de går iväg för dagen.. Det är ju så mycket trevligare att komma hem till ett rum i ordning...Och de är ju så stora nu att de absolut ska fixa det..

Och... JAG ska ha bättre tålamod...

Japp! Så ska det va', så ska det bli....

Det som skiljer sig i år från många andra år, är att jag faktiskt TROR på mitt tal till mig själv... Jag VET att vi kommer fixa till det här, så det blir bra igen... Jag och barnen.. Barnen och jag.